Sydvästra USA nästa!

Olle med bil plockade upp Maria och våra brasilianska vänner utanför Marias jobb. Sedan bar det av till Madisons flygplats, där vi överlämnade bilen i våra vänners vård (det hade varit bra om vi hade sagt från början att kopplingen måste hållas ner för att starta bilen...). Incheckning och säkerhetskontroll avklarades snabbt utan nämnvärda köer. Bara att vänta in att äventyret skulle börja.
Första flygresan tog oss till Denver, Colorado (i ett litet plan för 50 passagerare), en timma senare gick nästa plan till Las Vegas, Nevada. Nu är inte Las Vegas (LV) huvudattraktionen på resan, men en bra utgångspunkt ur ekonomisk synvinkel (billigare flyg och bilhyra). En extra hotellnatt i LV behöver inte heller kosta mycket, vardagar kan det vara billigare än motell i en mindre ort.
Vi undrade om det bara är i LV som man ser slot machines (enarmade banditer) granne med gaten på flygplatsen? Självklart var det även fullt av flashiga neonskyltar redan på flygplatsen.

Hotellshutteln tog oss till Plaza Hotel & Casino i Downtown, vald utifrån billigt rumspris. Det märktes att vi var längre söderut, då gatorna kantades av palmer. Eftersom det var klart mer ekonomiskt att bo i Downtown dessa dagar, sparar vi "The Strip" till slutet av resan. Downtown består av äldre hotell, medan alla hotell "av värde" ligger längs LV Boulevard, allmänt kallad Strippen.
På väg till vårt hotell släpptes andra av vid några hotell vid Strippen, så vi fick en första glimt av hur stora och belysta fasaderna är, men så är det ju inte i dagsljus staden är känd.
Då klockan var 12:15 när vi checkat in, blev det inte så mycket mer än att krypa till kojs (2 h tidsskillnad mot Madison, 2:15 i kroppen).
Hotellrummet var skapligt, ganska rymligt, med vy mot Strippen (högra bilden tagen nästa morgon). Hotellet Stratosphere (tornet) är en tydlig markör för var hotellen börjar rada upp sig söderut.
Det kändes dock lite konstigt att traska genom hela casinot (ej så stort dock) för att komma till södra hotelltornet, där vårt rum låg.