Trädgårdslandet hela dagen lång

På förmiddagen gick vi bort till landet för att rensa bort ogräs och strö ut lite mer löv. Inte så mycket tyckte vi till en början, men det tog sin lilla tid. Dock kändes det roligare att hålla på idag jämfört med senaste gångerna. Då var det mycket gångarna som rensades (i flera etapper), nu var det mera finrensning i odlingsrutorna och inte lika mycket ogräs på samma yta. Vi tog också bort de träiga rädisorna, troligen för lerig jord för att de skulle trivas. Senare under dagen sådde vi nya frön i en annan del av landet.

Under eftermiddagen var det så dags för våra nya plantor att komma i jorden. De två physalisplantorna (kallas här husk tomato eller ground cherry) hamnade bredvid de andra tomaterna (som nu blivit sprudlande gröna) och de två äggplantorna/aubergine istället för gurkplantorna som bara blivit uppätna. Pepparplantorna spriddes ut i samma ruta som resterande pepparplantor, de vi förodlade i labbet har till stor del ätits upp och består i nuläget bara av några småblad per planta, så frågan är om de hinner växa ikapp och mogna innan säsongen är slut (därför vi garanterade oss med några köpta plantor). Ett litet kryddland skapades också, med timjan, dragon, lavendel och persilja vi flyttade runt i landet. Lite mera färg med tagetes blev det mellan raderna av tomat, vi har hört att det ska hålla rundmaskar borta.
Att bre ut fiberduken som vi också köpte igår, var dock allt för svårt i blåsten, får bli ett projekt för morgondagen. Fiberduken hade vi verkligen behövt tidigare under säsongen. Det flesta växter verkar ha problem med att de blir uppätna medan de fortfarande är små, allt från salladen och rädisorna till paprikan. Squashen har förvånansvärt överlevt sitt babystadium och är numera trevlig grön klick i landet.


Vi kommer inte ihåg att vi i Sverige var tvungna att vara så förutseende och skydda i stort allt du vill odla tills plantorna är stora nog att överleva ohyreangrepp. Fast kanske beror det mera på att vi nu har en lott i ett större område (totalt ca 400 lotter) så alla småkryp hittar sin favoritmat och överlever. Våran lott är lilla fyrkanten i mitten av satellitbilden, bredvid träddungen. Ser liten ut jämfört med hela området, men med sina ca 25*25 fot (~7,5*7,5 m) räcker den gott och väl till oss.

Blev man sugen på något när vi var i landet, finns det mängder av sallad, som ni ser (bilden tagen innan vi flyttade persiljan). Som lite extrakrydda finns även lite ärtor att plocka (dock ej så många plantor som stortrivs) och med början nu lite hallon, stora och saftiga - mums :-)

Rhytm and Booms

I år, till skillnad mot förra året, bestämde vi oss för att kolla in fyrverkeriet Rhytm and Booms på plats, istället för på långt avstånd från andra sidan sjön vilket vi gjorde förra året.
Vid sjutiden satte vi oss på våra cyklar och påbörjade den 45 min långa färden till parken där fyrverkeriet skulle ta plats. Vi slog följe med Marias labbkompis P, som hade varit på plats förut. De flesta andra verkade ta bilen, men eftersom det inte såg ut att vara så lätt att hitta parkeringsplats hade vi istället bestämt oss för att cykla (dagens/helgens motion).
Väl framme i Warner Park såg vi först inte så många personer, men det visade sig vara en gräsmatta i utkanten av parken med lite sämre sikt i form av träd i vägen för uppskjutningsplatsen. Vi fortsatte inåt parken och passerade karnevalsattraktioner och olika matserveringar. Utan alltför stort problem hittade vi sedan en gräsyta som räckte gott och väl åt oss alla tre. Vi hade en regnponcho att sitta på, lite svårt att ta med sig några stolar på cykeln.
P hade med sig resevarianten av rummy, vilket vi spelade medan vi väntade på att spektaklet skulle starta. Strax efter kl nio sjöngs nationalsången med flagghissning och precis när den var avslutat överflögs vi av fyra F-16, maffigt. En halvtimme senare, då solen verkligen hade gått ner, startade själva fyrverkeriet. Precis som förra året var det indelat i olika teman, som ackompanjerades av musik. Om det var en sång om kärlek så bildades t ex (försök till) hjärtformade mönster på himmelen, i andra fall smileys, osv. Riktigt häftigt när himlen täcktes av "regnande" strålar. Lite småblåsigt, vilket höll myggen borta (stort tack för det!) och även spred ut fyrverkerierna över himlen. Efter det 35 min långa fyrverkeriet hade man nästan kramp i kindmusklerna, efter att ha smålett mest hela tiden. Helt klart värt besväret att ta sig till parken.
Som cyklist kände man sig riktigt duktig när vi gav oss där ifrån, mängder av gångare gjorde att bilarna fick krypa fram, medan vi kunde ta oss fram lättare i småluckor. Kvart över elva var vi så hemma i lägenheten igen och kunde krypa till sängs.

Utnyttjande av bingovinst

Ett av de två presentkorten som Maria vann på volonteringsmiddagen i maj såg vi till att sätta sprätt på idag. Vi fick ta oss till en trädgårdshandel på stans ostsida och kunde där traska runt i växthusen för att bestämma oss för vad vi ville ha. Växtnäring till tomaterna/paprikorna mm samt fiberduk var förplanerat. Den senare har vi insett att skulle behövt tidigare under säsongen, då väldigt mycket av grönt (sallad, spenat, rädisa, paprika mm) blivit uppätet i tidigt stadium. Man kunde märka att vi kommit en bit in i växtsäsongen (en månad efter sista frosten), då priset på många blommor och grönsaker var "take 2, pay for 1". Rätt tidpunkt att shoppa många växter, vilket också gjorde att vi kom därifrån med flera växter än vi planerat i förväg.
Vi tog också en kort tur till shoppingcentret i ost, där Maria inhandlade lite sommartoppar. Billigast blev den som hon upptäckte att kassörskan inte slagit in rätt (rea)pris för, med följden att kassörskan utan problem rättade till misstaget. Butikens policy verkar vara något i stil med ersättning fem gånger prisskillnaden, vilket i Marias fall blev hela toppens kostnad. Glad överraskning för litet besvär.

Tropiska nätter

Nu är vädret inne i en period som vi till stor del slapp förra året eftersom vi var i Sverige under den värsta perioden: Mycket hög luftfuktighet, ca 30 C på dagarna och ungefär 20 på nätterna. Fönstrena får vara stängda för att hålla värmen och fuktigheten borta (vi har ingen A/C). Eldflugorna har börjat komma nu då månadsskiftet närmar sig, vilket ger ett trevligt ljusspel i skymningen. Myggorna har också börjat bli aktiva efter det myckna regnandet i början av juni, så tyvärr vill vi inte vara ute så mycket på kvällarna.

Skandinaviskt midsommarfirande

Till skillnad från förra året firade vi midsommar i år. Vid tvåtiden begav vi oss till ett norskt par (med i styrelsen för SAC), för att ha lite skandinaviskt firande ihop.
Allt började med att få i ordning midsommarstången, vilket vi och ett annat svenskt par var de som gjorde det mesta på. Stången var en gammal trädstam som röjdes upp på (den stora) tomten och kraftigare än vi är vana vid. En massa buskar och annat "ogräs" fick bidra med grönt och prästkragarna som växte på tomten fick bli blommorna. Värden har gladeligen detta firande hemma hos sig, eftersom det är ett bra tillfälle att "röja"/rensa på tomten. Blått och gult (pappers)band gjorde stången mera färgglad. Det röda bandet i ringarna togs med eftersom vi var hos ett norskt par, inte bara svenska färger på banden. Summa summarum ingen avancerad stång, men dög åt oss.

Framåt fyra dök allt mer folk upp, både kända/okända skandinavier och endel grannar från bostadsområdet. Så mycket dans kring stången blev det inte, till lättnad för en del. Lite svårt att genomföra när vi inte var så många där som kunde alla sånger.
Vi grillade och njöt av god öl, en hel kegg var inköpt för tillfället (lättare för privatperson att göra det här i USA).
Till efterrätt plockades bl a vår hemgjorda jordgubbstårta fram, vilken verkade uppskattas.





Värdens tomt ligger strax bredvid Lake Monona, så mysigt ställe att avnjuta solnedgången på. Lite tråkigt med att bo här i Madison är att vi inte får uppleva långa sommarnätter (inte ens nu runt midsommar), bilden är tagen strax efter halv nio.

Vi blev kvar där ganska länge på kvällen, trevligt folk att snacka med.

Sillunch för oss själva

Då vi inte firande midsommar igår, en helt vanlig arbetsdag här i USA, såg vi till att få lite stämning idag istället. Till lunch hade vi traditionsenlig sillunch, även om nubben saknades (ej lika vanlig dryck här i landet). Nypotatis som vi är vana vid i svensk mening är inte alls vanlig här, så vi fick nöja oss med större potatisar om än i alla fall med tunt skal. En burk med sill var inte allt för svårt att hitta i butiken, tyckte Olle. Sallad och gräslök (samt några få rädisor) plockades i vårat trädgårdsland.
Måltiden kunde avnjutas utomhus, molnen har dock samlat sig på himlen. Lite regnskurar till eftermiddagen är förvarnat om, men samtidigt bortåt 25 C, så "riktigt midsommarväder" saknar(?) vi dock.

Engelskaklass för Maria

Nu under sommaren erbjuds ESL (English as a Second Language) klasser för J-1 Visitor Scholars. Olle följde med till registreringen i måndags, men tyvärr var det väldigt många J-1 intresserade, så han (som J-2) fick ingen plats.
Igår var Maria på 1.5 timmas engelskatest för att lärarna ska få lite mer koll på studenternas nivå. Både hörförståelse, grammatik, ordval och skriva egen berättelse ingick i testet. Så lite mer avancerat än när Olle började sin klass, då det bara var intervju.
Idag var indelning i klasser och vår (avancerade) grupp är riktigt stort, bortåt 20 personer. Vi hann mest med att presentera oss för varandra och allmän information, såsom att sägas till att vi ska vara delaktiga i kursen, då lär vi oss mera. Så långt var i stort sett all väldigt tysta, men så var det också första gången vi träffades. Marias klass kommer träffas dagligen (ej helger) kl 8-9, så det blir att gå upp lite tidigare på morgnarna framöver, då Maria i vanliga fall brukar komma iväg hemifrån strax efter åtta.

Inregnad grillning

På förmiddagen tog vi en cykeltur ner till Farmer's Market. Ett bra tag sedan vi var där nere en lördag. Lite bröd och färska champinjoner blev våran "skörd".
Framåt dagen ägnade vi några timmar åt trädgårdslandet. Ogräset har också tyckt om det fuktiga vädret som varit senaste veckorna. Inte så mycket som växte i odlingsrutorna, där vi täckt med gamla löv mellan raderna. Däremot en del i gångarna, så vårt projekt blev att rensa bort ogräset och sedan täcka med några lager tidningspapper med gamla löv ovanpå. Ska förhoppningsvis hålla ogräset borta ett tag. Visst hade det varit en smart ide att göra så tidigare på säsongen, men man lär sig med tiden. Lagom när vi började bli klara och skulle avsluta med att plocka med oss lite gräslök, persilja och sallad, började himlen bli molnig och de första dropparna falla.
Turligt nog hann vi hem utan att bli genomblöta, men medan vi stod i duschen var åskvädret rakt ovanför oss. Regnet var stundvist blandat med hagel stora som tioöringar. Enligt radarbilder (internet åkte på) skulle ytterligare oväder komma över Madison under närmsta timmarna. Där försvann våran tänkta grillning. Vi hade ju t o m planerat att göra det skapligt tidigt, så att vi skulle hinna innan den förvarnade åskan var över oss.
Blev att grilla (benfria) revbensjällen i ugnen isstället, vilket i alla fall blev riktigt saftigt och gott. Hemgjorda potatissalladen hade kanske smakat bättre utomhus, men det var som sagt inte ett alternativ.
Senare under kvällen klarnade himlen upp och vi tog en kvällspromenad i kvällssolen.

Kan sjön bli större?

Vattennivån i Lake Mendota (den som Maria cyklar längs med till jobbet) var hög i våras när snösmältningen var i full gång. Klart högre än vanlig sjönivå, men då höll den sig i alla fall ”inom sina ramar”.
Nu efter helgens stora regnmängd och ytterligare 2,57 tum (65mm) i gårdagens åskväder, börjar sjön snart bli väldigt stor. Vattendragen som går till sjön är också fulla och vattnet blir stående där. Mängder av gräsytor börjar likna insjöar, eftersom vattnet inte har någonstans att sjunka undan.
Lika bra att inte planera in något resande närmsta tiden, en tripp till Door County denna helgen hade bara varit att ställa in. Flertalet vägar, inkl motorvägen norr om Madison, är avstängda pga de höga nivåer i vattendragen (broar som blir instabila eller så är vägen helt enkelt översvärmade).
Vi är inte halvvägs in i månaden, men redan har det här i Madison kommit 10.44” (det är 265mm!!) regn under juni månad. Och då finns det många ställen i Wisconsin (och inte minst Iowa) som fått större mängder än så. Den genomsnittliga nederbörden så här långt i juni är ”futtiga” 1.55 tum, vi har fått nästan tio gånger så mycket!
Tilläggas kan att senaste veckans regnmängd (9.14”=232mm, 28%) är mer än en fjärdedel av vanliga regnmängden för ett helt år (~33”=838mm).

Det är mao inte alltid en fördel att bo på stort landområde. Senaste tiden har jetströmmen över USA passerat i ett stråk snett över Wisconsin. Därför kommer oväder efter oväder från sydväst och drar vidare mot nordost. Vi ska dock vara glada som skonats från tornado här runt Madison, regnovädren har dragit med sig det också. Bara att hoppas att det kan dra med sig lite torra vindar några dagar också. Det skulle vi behöva!

Översvärmning i centrala Wisconsin

Dagens nyheter fokuserades på följderna av helgens myckna regnande. Här i Madison har det under fre-söndag regnat 6.5" (156mm!), med över 100mm bara under söndagen. Delar av centrala WI fick över 10 tum (>250mm) under helgen, med översvämmade vattendrag och bristande dammar som föjd. Flertalet hus har följt med i vattenmassorna och hur många hushåll som blivit vattenskadade är svårt att få koll på i dagsläget.
Vi såg lite av ovädrets följder under söndagens hemfärd genom östra Wisconsin, dock inte så dramatiska bilder som visades på nyheterna nu i kväll, mest överfulla vattendrag och regnsjuka åkrar på flera håll.
En kort tur förbi vår trädgårdslott nu i kväll lugnade oss på den fronten. Våran lott verkar ha klarat sig riktigt bra, alla plantor stod kvar (förrutom de som äts upp av ohyra mm, men det är en annan story). Att ha en lätt sluttande lott skadar inte i detta läget. Andra rutor stod fortfarande under vatten och vattenränder syntes här och där.

Power outage

Väl hemma i bostadsområdet tyckte vi att det var väldigt mörkt i husen. Inga gatlyktor var heller tända. Vi insåg rätt snabbt att det var strömavbrott, vilket var det första som vi har upplevt så här långt i landet. Inte nog med att det regnade, vi skulle alltså även behöva bära in vår packning i en kolsvart lägenhet! Några stearinljus lyste upp lite grann, vilket gjorde det möjligt att packa upp det nödvändigaste. I bästa fall är avbrottet kortvarigt så att inte kyl- och frysvarorna blir förstörda.

Uppdatering: Avbrottet visade sig vara ca 4:45 h, det borde alltså inte ha varit någon större fara för matvarorna.

Door County i dimman

Vi vaknade till strilande solsken (=småregnigt från jämngrå himmel) och hade därmed ingen brådska att lämna motellrummet. Hursomhelst gav vi oss iväg för att utforska Lake Michigan-sidan (ostsidan) av halvön, vilket vi planerat till söndagen.
Först åkte vi till fyren på Cana Island, som man kunde gå torrskodd ut till. Mot en liten avgift kan man gå upp i fyren, men då dimman låg tät ut över vattnet, avstod vi (den här gången).

Vägen dit och även en liten extrasväng genom Ridges Sanctuary som vi tog klassas som "Rustic Road". I detta fall innebar det (belagd) slingrig väg genom gammal urskog. Detta hindrade dock inte bebyggelse nära vattnet, både större och mindre hus såg vi även om vi såg desto fler postlådor vid infarter (husen låg en bit in från vägen för att få det lite mer privat).

Vi fortsatte sedan vårt planderade turistande med Whitefish Dunes State Park. Trots småregn och åskmuller på avstånd gav vi oss ut på dagens promenad, vi kunde ju inte sitta i bilen hela dagen. Sanddynerna som är berömda såg vi inte mycket av förrän i slutet av den nästa 3 mile långa rundan då dimman lättade tillfälligt. Skillnaden i siktsträcka var markant, som ni ser.
Runt stigarna var förbjudet område, för att skydda den omtåliga vegetationen på sanddynerna. Vissa sträckor var spångar utlagda för att skydda mot sandras. Lite längre in från stranden kom vi till skogsområden, med dessa lummerväxter.










Efter lunchpaus tog vi sedan en kortare promenad till Cave Point County Park. Här övergick sandstranden till dolomitklippor. Lake Michigans vilda vågor urholkar successivt berget vid vattennivån, så att små grottor bildas. Till slut blir grunden för liten och tyngden för stor så att klippan ramlar ner (mittenbilden).

Via mindre vägar (också Rustic Roads, men mer beboda) tog vi oss söderut genom Door County. Sista fotostoppet blev vid inloppet till kanalen som går mellan Lake Michigan och Green Bay.
Piren är den vi gick ut på och inte långt in ligger kustbevakningens byggnader, det ser ni väl…(gjorde inte vi i alla fall)…


Den 4 h långa hemresan påbörjades framåt sen eftermiddag, vi valde dock att följa Lake Michigan-kusten söderut innan vi svängde inåt land mot Madison. Dimma lång tät längs kusten och ibland såg vi knappt mer än 100 m framför bilen. Vi gissar att en solig dag är det en trevlig sträcka att åka, men idag fick vi inte så bra bild av landskapet.
Efter matstopp i Manitowoc styrde vi kosan västerut. Trots att klockan var en timma innan solnedgång började det skymma. Hela dagen såg vi inte annat än helmulen himmel, tur att det inte var hällregn hela dagen vi var utanför bilen. Vi slapp ju regn under vår uteaktiva tid igår, så totalt sett kan vi inte klaga på 2 av 3 dagar med vettig väder.

Door County dag 2

Efter frukost på balkongen begav vi oss på upptäcktsfärd i Door County. Vi tog kustvägen längs Green Bay-sidan. Att det inte finns någon form av den svenska typen av strandskydd märks tydligt. Många hus ligger inte långt ifrån eller på stranden. Inte mycket av stranden är tillgänglig för allmänheten, det mesta är ju privatägt. Som tur är finns det några parker där kustremsan är tillgänglig för alla.
Vid Olde Stone Quarry County Park kunde rester från tiden då stenbrytning skedde ses. Det var detta “stenbrott” som vi såg från parken igår, då längst ut på andra sidan bukten (Sturgeon Bay). Vi undrade lite då vad det var, nu fick vi svaret.

Ett kort stopp i Egg Harbor följdes av ett stopp på en fruktträdgård (inköp av körsbärssalsa och -sylt, lite souvenirer måste vi ju ha).

Nästa utflykt blev Peninsula State Park med trevlig utsikt från Sven's Bluff. Vi mötte en trevlig amerikansk familj som var ute och traskade i parken. De passade på att tälta i parken nu på försommaren. Under högsäsong är parken riktigt populär och man får boka campingplats nästan ett år i förväg.
Eagle Bluff Lighthouse blev vårat huvudstopp.
Dagens långpromenad genomfördes i parkens östra kant, inte så lång men med en del stigning, både upp- och nedför.
Specifika naturupplevelser idag innefattade "snötäckt" mark och famlande mullvadsunge (?).

Vi tycker om stigar som går längs vattnet, så att vi kan njuta av sjöutsikten och vågornas kluckande, vilket vi inte kan i vardagen. I slutet av promenaden passerade vi det 75 ft höga utsiktstornet som på toppen är 250 ft (75m) över Green Bay. Då det börjat blåsa upp för stort regnoväder (som inte kom förrän vi var på hemväg på kvällen, tack för det!) var det nästan läskigt att vara där uppe.

Vi gottade oss sedan med glass i Ephraim, innan vi kollade in utsidan av Al Johnsons's Swedish Restaurant i Sister Bay. Restaurangen är känd både för sina svenska köttbullar och pannkakor samt att det betar getter på grästaket, inte så vanligt förekommande här i landet.
Dagens sista egentliga stopp blev att kolla in naturen vid Ellison Bluff, där en utsiktsplattform var byggd nästa utanför det branta stupet (vi stod 200 ft = 67m över vattnet). Inte alla vågade sig ut på plattformen, kan förstå det om man inte gillar höjder.

I omgivande park såg vi mängder av Yellow Lady's Slipper Orchid.

Middagen intogs på en fundraiser (stor del lokalbefolkning) där 12 olika restauranger serverade allt ifrån rökt Whitefish, via svenska köttbullar/pannkakor (från Viking Restaurant) till diverse efterrätter.

Vi behövde ta oss till norra delen av Door County och Lake Michigan-sidan för att komma ifatt fruktblomningen. Vi märkte att vi var sena för att lyckas pricka de stora fruktgårdarna i full blom.

Nationaldagsfirande i Door County

Vi kom nästan iväg som planerat vid 8-tiden, ingen sovmorgon här inte trots (kort)semester. 20 min senare lämnade vi stan bakom oss för 3 h bilkörning på mestadels motorväg.
Strax före elva pausade vi vid turistbyråerna i Sturgeon Bay, huvudorten i Door County. Vi tog en kort promenad ner mot hamnen. Centrumgatan i staden är kantad med gamla fina hus, men just nu under omläggning, vilket inte inspirerade till promenad downtown.
Kl två checkade vi in i motellet i Valmy, en ort ca 15 minuter norr om Sturgeon Bay.


Efter uppackning styrde vi kosan söderut till Potawatomi State Park söder om Sturgeon Bay. Vi tog en 3,5 mile (~5.6km) promenad mestadels genom lövskog och gick även upp i ett utsiktstorn, där vi kunde få en solig bild av omgivningarna.
Delar av stigen gick nere vid stenstranden, som var kantad av en liten avsats.
Vi lyckades se en hackspett i full aktion, men såg inga större djur.
Tyvärr gjorde myggorna promenaden lite mindre njutbar.





Redan nu fanns det campare, såsom denna lilla husvagn, i kontrast till andra RV:s (Recreational Vehicle) som inte skulle ha fått plats i dessa mindre campingplatser.






Direkt därifrån åkte vi för att avnjuta en traditionell Door-County-middag: Fish boil and Cherry pie. Morot, potatis och lök kokas över öppen eld och i slutet kokas fisken (Whitefish från Lake Michigan, = sik) med i samma stora kärl. Delvis för showens skull, men även för att bli av med proteinskummet/fiskoljor hälls lite fotogen på elden i slutskedet, vilket ger ett överkok.
Till maten serverades även cole slaw. Efterrätten var som sagt körsbärspaj med glass.
Solnedgång avnjöts på motellrummets balkong.



Det märks att våren inte har kommit lika långt som i Madison, syrenerna här är i full blom medan de är överblommade i hemtrakten. Statusen på äppel- och körsbärsblomningen har vi inte konstaterat ännu.

Cykeltur till Arboretum

Turen vi funderade på att göra förra söndagen, blev av först idag. Blåsigt, molnigt (senare regnrisk) och inte riktigt så varmt som vi hoppats på gjorde att vi inte lockades att ta turen då. Idag var det ganska soligt, med lite trevlig molnighet framåt eftermiddagen (bra så att man inte blev helt bränd av solen). Värmen ska vi inte klaga på, toppade på 79°F (~26°C) idag.
Efter att varit en stund i trädgårdslandet på förmiddagen cyklade vi förbi vårat förra bostadsområde och vidare söderut för att runda Lake Wingra. Att cykla genom UW Arboretum är en fröjd för själen, med (vilda) naturen tätt inpå. Man glömmer nästan bort att man är så nära storstaden. En varm försommardag som denna är det ett avkopplande sätt att tillbringa eftermiddagen på.
Lite längre fram där skogen övergår till mer äng/trädgård möttes vi av en trevlig blomprakt.
Syrenerna hade dock blommat över till stor del, men en vit sort (White Meyer Lilac) med mindre blommar var ganska praktfull.
Riktigt färgglada var dock rhododendron buskarna.

Liksom kastanjerna, vi har inte sett röda blommor förr.

Hagtorn bildade också riktigt färgglada träd.



Vi trodde att magnolian var överblommad vid det här laget, men vi såg en sort (Umbrella Magnolia) som hade riktigt stora blommor (och blad).

Mitt bland alla träden såg vi helt plötsligt ett kalkonpar traska omkring. "Vilda" kalkoner finns det gott om här i WI.




Efter cykelturen tillbaka gottade vi oss med glass.