Början på möblemang fixat

Vi har fått några svar på den annons vi satte ut i söndags. Under kvällen besökte vi en av de ställen som erbjöd några möbler. Fördelen med större delen av det möblemang som de vill bli av med är att vi får överta det gratis, eftersom det är lånat/hyrt från en kyrka. Det enda vi behöver göra när vi flyttar tillbaka till Sverige är att lämna tillbaka dem eller lämna de vidare (någon form av bokföring mot kyrkan måste nog göras). I övrigt bestämde vi oss att köpa deras bäddsoffa, vilket var helt nödvändigt eftersom vi inte kommer att kunna ta över de andra möblerna förrän vi redan har bott i nästa lägenhet i två veckor. Svårt att sova utan säng.

Planering inför flodresa

Kvällen ägnades till viss del åt att planera helgens utflykt. Vi har bestämt oss för att åka en bit utmed Mississippi (floden alltså) och även utmed Wisconsin River. Planeringen var ursprungligen att åka till LaCrosse på fredagskvällen och sedan följa Mississippi till Prairie du Chien under lördagen, för att avsluta med att följa Wisconsin River inåt landet mot Madison på söndagen. Det visade sig dock att allt boende var fullbokat i La Crosse på fredagskvällen, så vi tar istället resan i omvänd riktning. Dvs, ger oss iväg tidigt på lördagmorgonen till Prairie du Chien, där det fanns boende för kvällen. Söndagen blir istället den stora resdagen (motorväg de sista 2,5 timmarna).

Lugn Memorial Day

Här i USA har vi missat flera av de svenska helgdagarna, men idag var det dags för en amerikansk helgdag. Memorial Day uppmärksammar alla (amerikaner) som har dött i strid. Memorial Day Weekend är en stor reshelg för amerikanarna, i och med att den anses inleda sommaren.
Vi nöjde oss med att ta en kort biltur på landsbygden öster om Madison, förbi bl a Sun Prairie. Vi såg inte till så mycket bilar på vägarna.

Under kvällen förde vi fram beskedet att vi ska flytta till vår hyresvärdinna. Hon blev chockad, hade börjat tänka i banorna att vi kanske skulle bo där under hela två åren. Området vi ska flytta till fick godkänt, hon trodde att det skulle bli lättare för oss att träffa kompisar där (vi verkar lite isolerade här). Efteråt hade vi en halvtimmas pratstund om diverse, en del skillnader mellan Sverige och USA.

Möbler och övrigt bohag köpes!

Eftersom vi kommer att flytta in i en helt omöblerad lägenhet är vi ju tvungna att skaffa "allt".
När folk flyttar sätter de ofta upp lappar om att de vill bli av med sina grejer. Vi gjorde istället tvärt om under eftermiddagen; först skrev vi ut och sedan satte vi upp tre lappar i området vi skall flyttat till, där vi beskrev vart vi skulle flytta och att vi gärna tar över någons möbler som de inte vill ta med sig till sina hemländer. Många lappar satt redan uppe om försäljningar, men de var uppsatta av de som flyttar under det närmaste månadsskiftet. Vi får se hur mycket svar vi får, annars får vi gå tillbaka till anslagstavlorna om några veckor och se vilka som har satt upp lappar själva om månadsskiftet juni/juli.

När vi ändå var i området passade vi på att ta en promenad till Picnic Point. Vi blev lite besvikna när vi kom fram till själva picnicplatsen; förväntningarna var att det skulle finnas någon form av skydd eller liknande, men det var mest små eldstäder.

Regnig shoppinglördag

Vi började dagen med ett besök på Farmer's Market. Vi hade bara shorts och T-shirts på oss, vilket vi var rätt ensamma om. Det blåste rätt snålt så det blev ett snabbt varv runt torget innan vi cyklade hem igen.
Strax innan det började ösregna på eftermiddagen gav vi oss iväg till South Towne Mall, den minsta stormarknaden vi har varit på hittills. Den var så liten att vi missade infarten till den först. Väl framme besökte vi bl a One-Dollar-Tree shop, en affär där allting kostade en dollar eller mindre. Slutsumman efter det besöket hamnade på $10,55, vilket den räknesugne kan använda till att räkna ut Wisconsins moms.

World's largest Brat Fest

På lunchen besökte vi festivalområdet för Madisons Brat Fest, som de påstår är världens största. Eftersom fredagen var festivalens första dag, var det än så länge inte så svårt att få tag i korvarna. Olle och Maria delade på fem stycken. Till skillnad mot de flesta vanliga korvkiosker så fick man ta tillbehören (senap, ketchup, gurka, surkål mm) själv.
Det som kan tyckas lite tråkigt, i och med att de ändå påstår att de är världens största festival, var att de bara hade en korvtyp att välja på (det fanns en mindre variant, samt en vegetarisk, men inga andra bratwurstar).

Nu har körkorten kommit för övrigt, här är en bild på dem:





Vi är under probation, vilket innebär att vi får lite extra minuspoäng vid trafikförseelser jämfört med ett ordinärt körkort. Temporary antar vi betyder att vi är temporära besökare i USA. Segelbåten i solen, fåglarna och farmen som syns överst på körkortet är också överst på nummerplåten.

Serviceförsök

Idag lämnade jag in bilen på Dodge för att de skulle få en chans att yttra sig om missljudet. Den var inne mellan måndag och tisdag där jag köpte den, men de kunde inte hitta något utan rekommenderade oss till en riktig Dodge-verkstad. Sagt och gjort. De kunde dock heller inte hitta något fel utan menade istället att det inte var något att oroa sig för. Hoppas att det stämmer. De tog inte betalt i alla fall.

Sverigeresa bokad

Vi hann boka Sverigeresa precis innan tvåtimmarsfinalen av Lost började. Vi åker hem i mitten av juli och åter i början av augusti, totalt cirka tre veckor. Tiden fram till avresan får användas till att planera för att hinna träffa så många som möjligt under tiden i Sverige.

Dags att röra på sig

På eftermiddagen var vi förbi lägenhetskontoret för Universitets-lägenheter. Vi tog en promenad tillsammans med uthyrningsansvarig till University Houses. Vi kollade (åter) på den lägenheten vi blivit erbjudna, som nu stod tom. Den är ganska rymlig inser vi, för att vara ”1-bedroom”. Som alternativ fick vi även se en lägenhet en trappa upp, men med samma planlösning. Nackdelen med den är ju att man får släpa möbler och annat uppför en trappa och att man heller inte har någon uteplats.
Vi förevisades också tvättstugan och förråd. Tvättmaskinerna är frontmatade! Bara det är ju ett antal pluspoäng.
Vi bestämde oss att inte vänta längre när vi var tillbaka på kontoret; kontraktet skrevs på och depositionen betalades. Inflyttning sker 29 juni. Vi ska flytta om drygt en månad!

Syttende Mai i Stoughton

Strax före tio på förmiddagen tog vi bilen på vår längsta färd med den hittills. Målet var Stoughton, ett samhälle en halvtimmes bilresa sydost om Madison. Anledningen till detta var att det pågick ett fyradagarsfirande av sjuttonde maj där, p.g.a. stort norskinflytande. Det var inte alldeles lätt att hitta någon parkeringsplats när vi anlände, men vi lyckades klämma in oss mellan två bilar på en industri(?)parkering. Det visade sig att vi hade hamnat i närheten av marknadsstånden. Den första utställningen vi besökte var Quiltning och lappteknik. Många fina exempel, de flesta tillverkade av lokala förmågor.
Vi vandrade sedan ner mot centrum av samhället för att titta på den nyrenoverade operahuset. Nu började det bli dags för lunch så vi gav oss tillbaka mot området där vi började dagen för att få en norsk lunch, bestående av tre köttbullar (rätt lika svenska), lefsor (tunnbröd med kanelbullefyllning, sött), sill (valfritt, alla amerikaner är nog inte vana vid detta) samt en sandkaka som efterrätt. Vi är ju inte norrmän, men många stannade och frågade oss om vi var det eftersom de tyckte att de kände igen språkmelodin.
Efter lunchen kollade vi på barnparaden genom byn innan vi avslutade med ett besök på Rosemalingsutställningen. Det motsvarade kurbitsmålning enligt oss.

Väl åter i lägenheten slängde vi i oss lite frukt och gav oss sedan iväg på bio (vi går visst oftare på bio här än i Sverige, men det är lite billigare här). Kvällens film var Shrek III, som hade premiär i torsdags. Inga problem att få biljett, eftersom filmen visades varje halvtimme. Det var mer kö till Spiderman III förra gången vi var på bio. Filmen i sig kan rekommenderas om man som vi (kanske mest Olle) tycker om tecknat.

Lilla köket

Var köket i Linköping litet, så är detta ännu mindre. Rummet har gjorts om till kök när huset delades upp i två boenden.
En diskbänk med lådor för bestick/köksredskap och något skåp för blandningen av kastruller. I övrigt ett ”överskåp” bredvid spisen (se nedan) där tallrikar/glas/muggar/burkar får samsas. Att det bara är en disko gör inte livet alltid enkelt. Diskbänken blir snabbt full med diskställ på ena sidan och ny/smutsig disk på andra sidan. Högersidan får ofta agera arbetsbänk, då inte köksbordet gör det.

Vårt skafferi är som ni ser lite utspritt, flingor (vi håller oss till osötade Kelloggs) ovanpå köksskåpet, lite annat ovanför kylen och det mesta i och ovanpå skåpet som ses in i ”rummets garderob”. Detta ”skafferi” är dock lite svåråtkomligt, då det är snedtak därinne. För att i alla fall utnyttja utrymmet, så har vi ställt in våra fyra resväskor längst in (”bakom” kylen).

Kylen är rymlig, vilket inte kan sägas om frysen (den övre luckan). Lite amerikanska har vi blivit, genom att vi lyckas fylla kyldörrens fack med diverse olika flaskor.

Ett litet bord och två stolar får med lite trängsel rum också, skönt så att vi inte behöver sitta i vardagsrummet. Vilket vi måste erkänna att vi gör då och då efter att vi hittat två (rangliga, smårostiga) TV-bord i extragarderoben. Utan morgontidning får morgon-TV-nyheterna duga. Traditionellt soffbord saknas som ni säkert upptäckt. Tallriksunderläggen på köksbordet har vi införskaffat, skyddar hellre bordet med dem än med det (blommiga i grälla färger) tygstycket som fanns när vi kom.

Spisen är som ni redan vet driven med gas. Vi börjar numera vänja oss vid gasspisen. Fördelar som att temperaturändringar sker på direkt kommer vi sakna om framöver har elektrisk spis. Svårt dock att få både över- och undervärme i gasugnen, där föredrar vi den elektriska varianten.

En sliten rullvagn får vara hyllplan för den åldriga mikron.

Cykeltur och volontering

Eftersom det var skapligt väder passade Olle på att testa hur långt det var att cykla till stället där han volonterar. Det visade sig att det tog ca 50 minuter enkel resa att cykla, så det var ju en viss sträcka. En stor del av sträckan var faktiskt cykelbana och mindre trafikerade vägar.
Till skillnad mot gårdagen var vi ganska många fler som volonterade idag; ett tillskott av pensionärer från ett livsmedelsföretag fyllde upp väl.
Dagens arbete handlade om att packa flingor. De var nog den mat som jag skulle föredra helst av det som jag har hanterat hittills; flingorna verkade nyttigare än de flesta andra jag har sett hittills där.

Post-ESL-fika och lägenhetstitt

Olle cyklade ner till parkeringsmyndigheten för Madison under morgonen för att fixa parkeringstillstånd för gatorna runt vår nuvarande lägenhet. Utan parkeringstillstånd så är det begränsningar hur länge man får parkera på vardagar. Det var inga problem att få det, bara att visa upp hyreskontrakt (som vi fixade i helgen, det har vi inte behövt tidigare!) och papper på bilen.
Efter detta var gjort, fortsatte jag till ett kafé i närheten av lokalen där ESL-klasserna ägde rum. Ganska många av de tidigare klasskompisarna var där, samt de tre lärararna för min klass. Kul att träffas igen fast kursen är slut. Några ur min klass åt sedan lunch tillsammans, eftersom en tjej från Thailand skall åka hem snart och vi inte kommer att få någon mer chans att träffa henne.
Cykeln hade jag ställt vid kafét (fick skjuts till lunchstället på stan, kafét i västra utkanten), men istället för att få skjuts tillbaka för att hämta den efter lunchen föredrog jag att åka hem. Ösregnet inbjöd inte till cykling just då.

Jag hämtade upp Maria med bilen vid femtiden. Vi åkte inte direkt till cykeln utan passerade först en lägenhet i området University Houses (de engelska radhusen som vi har pratat om tidigare). Vi är ju i första hand intresserade av en trea (två sovrum med amerikansk definition), men nu fanns det i alla fall en tvåa ledig. Vi knackade på, och vi hade turen att någon var hemma. De nuvarande hyresgästerna var ett danskt par med en liten pojke. De skulle åka tillbaka till Danmark dagen efter och höll på att packa samt sälja av sina möbler. Lägenheten i sig såg skaplig ut, trägolv i alla rum om vi inte minns fel och större kök än vi har nu (fast det säger dock inte så mycket). Sovrum och vardagsrum var också rätt stora. Vi har en vecka på oss att bestämma oss hur vi skall göra. Det är ju väldigt bekvämt att bo möblerat som nu, men vi hittar säkert möbler på second hand eller genom någon som flyttar ut om vi bestämmer oss för lägenheten.

På kvällen köpte vi bilförsäkring via internet. Många försäkringsbolag ser inte till det faktum att vi har tolv års erfarenhet från Sverige utan går bara på den amerikanska längden på körkortsinnehav, men till slut hittade vi ett bolag som verkade vettigare (och billigare). Det är lite svårt att veta hur stora belopp som man skall ha som ersättning vid skada i Landet av Stämningsprocesser, men vi tog i över minimibeloppet i alla fall.

Någon gång måste vara den första...

Kl sex på kvällen hämtade vi ut bilen som vi köpte i lördags. Bilen, en Dodge Neon från 2000, är den första som vi någonsin har ägt. Bilhandeln hade fixat nummerplåt till den så att vi slipper ta oss ut till DMV och göra det.
Bilen är väldigt enkel, inga elhissar och vanlig manuell växellåda (mycket ovanligt här).
I princip fungerar den bra, men det är något missljud vid acceleration, som vi inte hörde när vi provkörde bilen i lördags. Vår ringa erfarenhet av bilar säger oss att det är någon del av transmissionen som inte är helt OK, kanske kopplingen eller upplinjeringen mellan motor och växellåda.
Vi har tecknat ett garantiavtal på bilen så förhoppningsvis skall det bli åtgärdat.
Det dröjde ju ett tag innan det blev inköp av bil, men vi har tyvärr insett, särskilt nu när vi har lånat bil, att det är ett krav om man skall kunna ta sig runt i staden och omgivningarna.

SAC-picnic

Kl fyra på eftermiddagen började vårens SAC-picnic. SAC står för Scandinavian American Club och är en förening för skandinaver och deras ättlingar här i Madison. Den enda kontakten hittills med klubben är Marias innebandykvällar på onsdagar. Nu var det även dags för Olle att träffa några medlemmar.
Vi var ett blandat gäng, de flesta länderna verkade representerade men vi hörde inte så många finnar den här kvällen i alla fall.
Grillarna tändes och vi lade på vår rejäla revbensspällsbit. Utöver något att grilla hade alla tagit med sig tillbehör som vi delade på. Vi hade gjort en fruktsallad, som gick åt till stor del.
Några spelade kubb.

Another month, another road test

Men den här gången gick det bättre, både för Maria och Olle. Lite mer vana vid den amerikanska körstilen verkar ha hjälpt.
Dock fick vi inte körkorten direkt, de kommer inom några veckor, så ni får vänta på bildbevis.

Sista ESL-klassen

Mellan nio och tolv på förmiddagen var det avslutning på ESL-klasserna som Olle har varit på tisdagar och onsdagar. Vi samlades allihopa från de olika klasserna i en stor sal. Det kändes nästan som när man slutade skolan för sommaren i de första klasserna i grundskolan. Vi behövde dock inte gå fram en och en och hämta våra diplom; de fick vi innan samlingen. Efter lite tal och tack till lärarna fick vi lära oss några amerikanska folkdanser. Trevligt och kul, de flesta verkade uppskatta det. Sist av allt åt vi av knytkalaset (några hade lagat till ordentliga rätter, andra tog med sig kakor/kex).
Jag kommer att sakna klasserna, men redan fr o m nästa tisdag samma tid så kan de som vill träffas på ett kafé inte så långt från lokalen där vi har haft engelskaklasserna.
På kvällen kollade jag och Maria på en lägenhet som en av hennes arbetskamrater bor i några månader till. Läget är perfekt, med utsikt över sjön, men priset är ungefär dubbelt så högt som för vår nuvarande lägenhet.

Farm and Fleet

När Olle körde tillbaka bilen till dess parkeringsplats på måndagmorgonen upptäckte han att den högra framlyktan inte fungerade. Har man tänkt använda bilen till uppkörning måste allt i lysväg fungera, vilket innebar att något måste göras. Under kvällen tog vi därför bilen till Farm and Fleet, en kombination av Biltema/Jula/Rusta och ett vanligt varuhus; allt från bildelar via hemelektronik, vissa matvaror och kläder kunde inhandlas. Det var därför inte förvånande att de hade en ersättningslampa för bilen. I gammal god Biltemastil bytte vi sedan lampan direkt på parkeringen utanför butiken. Den nya lös fint, inget relä eller säkring med andra ord som var trasig.

Wisconsin Dells

(Ni får ursäkta layoten på bilderna nedan, vad-du-ser i editorn är inte vad-du-får)
Prick åtta gav vi oss iväg från lägenheten (parkeringsförbud på vår sida av gatan börjar gälla kl åtta). Vi följde University Avenue västerut genom Madison och Middleton och vek sedan av på väg 12 norrut. Snart hade vi lämnat stadsbegyggelsen bakom oss och kom ut på landet. De gårdar vi såg var inte gigantiska, men det är ju inte Kansas vi befinner oss i. Landskapet är småkulligt i den här delen av Wisconsin.
Det första stoppet blev Devil's Lake State Park. Säsongen har inte riktigt kommit igång än, vilket gav sig tillkänna genom att det var lätt att få en parkeringsplats (Visitor Center North Shore på kartan). Vi kan tänka oss att det är ganska fullt här på somrarna. Vi tog en karta över området och började vandra utmed Devil's Lake östra sida (East Bluff Woods Trail). Det utlovade solskenet lyste med sin frånvaro så vi hade tagit på oss jackorna, men de ville man snart ta av sig; den branta stigningen gjorde oss varma.
Sevärdhet nummer ett var en balanserad sten (Balanced Rock).









Nästa naturfenomen var stenformationen Devil's Doorway. Efter dessa stenar var undersökta gav vi oss tillbaka till parkeringen på East Bluff Trail (en stig med beläggning mellan stenarna, för att förhindra stort naturslitage). Solen hade börjat göra ett försök att tränga igenom molnen och vi tog lite fika innan vi fortsatte vår resa.












Dagens andra park som vi gjorde ett snabbt besök i var Mirror Lake. Vi parkerade i närheten av Echo Rock Trail vid kartans övre högra del och tog den promenaden, innan vi fortsatte till Wisconsin Dells.

Wisconsin Dells får tydligen besök av 3 milj. turister varje år, vilket är rätt mycket med tanke på att det bara bor ca 2 500 personer där. Men så är ortens mest känd för att inneha Amerikas största vattenpark, Noah's Ark. Infarten till själva orten var full med hotell och attraktioner (många andra vattenparker och karuseller). Vi tog oss över till stans östra sida, parkerade och köpte biljetter till båtturen kl två. Detta gav oss en timme att äta lunch på.

Båtturen gick i Wisconsin River norr om W D (det gick även att ta en kortare båttur i den södra delen). Första stoppet på resan var Witches Gulch.Båten tog oss sedan över floden till dess västra sida, där vi fick gå av och kolla på Standing Rock. Lägg märke till hunden som hoppar från höger till vänster i bilden.















Väl åter i Wisconsin Dells tog vi en promenad genom centrum. Många affärer, som ger en bild av hur det kan komma att se ut här under högsäsong.
Strax före sex lämnade vi Wisconsin Dells bakom oss för att ta motorvägen tillbaka till Madison (vi tog en lite lugnare väg på morgonen). Tre filer som gick ungefär lika fort, många försökte köra slalom för att hålla en hög fart men det lönade sig inte så mycket.

De amerikaniserade svenskarna

Strax efter tio på förmiddagen tog vi bussen upp till Eagle Heights för att hämta bilen vi har lånat. Precis som under Olles provkörning igår rullade den på bra. Under förmiddagen tog vi ingen längre tur utan tankade bara upp bilen. På eftermiddagen åkte vi ut till området runt East Towne Mall för att besöka några butiker vi har funderat på att kolla in ett tag. De som lockade var Big Lots, ShopKo samt en secondhandbutik (Goodwill). Precis som riktiga amerikanare tog vi bilen mellan de olika butikerna (bilvägar, men inga trottoarer, är vår ursäkt) . Det blev ingen större inhandling, lite småsaker som klädhängare som kommer att behövas om vi flyttar.
Dagen avslutades med bio i form av Fracture. Den kan klart rekommenderas.
Väl hemma igen packade vi inför morgondagen.

Billån med (inledande) komplikationer

Vi hade blivit lovade att få låna en bil av en av deltagarna i Olles engelskakurs, som kommer att vara i Frankrike mellan idag och den 16:e maj. Tanken var att jag (Olle) skulle få skjuts ut till flygplatsen med bilen och sedan ta över den därifrån. Jag väntade glatt vid Union South (motsvarande ett kårhus i Sverige). En kvart gick utan en skymt av bilen och jag började undra om jag hade fått för mig fel datum. Ett mobilsamtal några minuter senare redde ut situationen: Bilen gick inte att starta! Ägaren hade istället beställt en taxi till flygplatsen, men frågade dock om jag ändå ville ha nycklarna för att göra egna startförsök med startkablar medan de är borta. Det ville jag ju förstås, så taxin passerade min väntplats och jag tog över nycklarna.
Nu var ju frågan: Var får jag tag i en bil, med startkablar? Den enklaste lösningen visade sig fungera: Vår hyresvärdinna hittade ett par gamla startkablar (så dammiga att det var svårt att se vad som var plus och minus) och jag fick låna hennes bil.
Jag gav mig iväg till bostadsområdet Eagle Heights där bilen skulle stå parkerad. När jag väl kom fram visade det sig att det skulle bli svårt att koppla ihop bilarna eftersom den redan parkerade bilen hade två grannar. Jag klev dock in i lånebilen för att i alla fall göra ett försök, och se: Bilen spann igång så snällt så! Det var förhoppningsvis bara något tillfälligt problem som den stressade fransmannen inte hade tid att lösa innan hans flyg gick.
Vi får hoppas att den startar fint nästa gång också. Jag skall nog ta en provtur i morgon. Sedan blir det en resa till Wisconsin Dells och några nationalparker på söndag, som verkar ha veckans finaste väder.
Andra saker vi kommer att utnyttja bilen till (om den fungerar) är t ex att gå på bio, storhandla och kanske även ta oss ut till några bilhandlare för att kolla på egen, bättre begagnad bil.