Dr L med bravur

Idag blev det inte mycket labbande, då jag ville vara tillgänglig om L ville ha hjälp. Vid halvtio hade hon sin disputationspresentation (här har doktoranden både intro och presentation om sin forskning), helproffsigt utfört. Lite rolig avslutning, då de obligatoriska tacken skedde genom ett hopplock av foton av nuvarande och tidigare labmedlemmar, samt flertalet fotografier av professorn. Efteråt var det flera kompisar som kom fram och pratade med L, medan jag umgicks med Ls morsa som var i stan.
Vid lunchtid hade L så möte med sin kommitté (här i USA är diskussionen inte öppen för alla), vanligtvis brukar detta ske direkt efter presentationen, men nu var det ett mellanrum eftersom vår boss var tvungen att undervisa. Diskussion om Ls gedigna labjobb och projektens framtid, men jag hörde skratt från rummet också. L har varit i labbet i över sex års tid, ganska lång tid mao, och är riktigt duktig som forskare, så egentligen fanns det inget spänningsmoment alls om hon skulle godkännas eller ej.
Dryga timman senare kom en lättad Dr L ut från konferensrummet och sedan firade hela labbet med henne mest hela eftermiddagen. En av Ls kompisar gav henne Darwins bok om orkidéer, vilket var en lyckad present. Vår glasskål mottogs med minst lika mycket glädje, hon tyckte den var helhäftig. Att den var svensk gav ju lite extra personlig vinkel dessutom.

Efter middag hemma i lägenheten begav vi oss till en irländsk pub nere på stan, för att fira lite till med L. En hel del kompisar kom dit och man kunde klart se att L var mer avslappnad nu, ett gott skratt var mer karakteristiskt i kväll. Till skillnad från att vara lättirriterad som trycket av att göra sista labbarna samtidigt som en avhandling ska skrivas har bidragit till de senaste månaderna.