Gateway Arch, Saint Louis Zoo och grillning

Dagen började med tidig uppstigning, eftersom vi två hade bestämt oss för ett besök i Gateway Arch (vilket är den mest kända delen av Jefferson National Expansion Memorial). Biljetterna upp i monumentet var bokade till 9:40, resan in till stan tog ca en halvtimme och vi var rekommenderade att vara där en stund innan p g a säkerhetskontroll och köer.
Själva monumentet är i form av av en 192 m hög kedjekurva (beskrivs av en cosh kurva för den intresserade...), tvärsnittet är en liksidig triangel som är 16,5 m bred i basen men bara ca 5 m bred uppe på själva observationsdäcket.
Resan upp till toppen genomfördes i speciella vagnar med fem sittplatser i varje (helt klart något som skulle kunna ha tagits direkt från Lost). Fyra minuter senare var vi uppe och kunde titta ut genom de små fönstrena. Det svajade lite grand, vilket inte är så konstigt med tanke på höjden.
Uppifrån toppen kunde man se skuggan av bågen täcka gräsmattan nedanför. Då fönstrena i observationsdäcket var på snedden kunde man se rakt nedanför bågen.


Vänstra bilden är norra centrala St Louis, medan den högra bilden visar kontrasten med East St Louis på andra sidan Mississippi i Illinois.



Stadium för St Louis Cardinals fick man en riktigt bra vy över däruppifrån.
Bilden till höger visar Old Courthouse.
När vi kände att vi hade fotat och filmat klart tog vi sedan vagnen ner till resten av gänget (alla hade redan varit uppe minst en gång tidigare).

Både uppifrån bågen och nere vid själva Mississippi kunde vi se spår av översvämningarna som nu även har kommit till den här delstaten (som ligger nedströms från Wisconsin och Iowa när det gäller Mississippi): Flodbåtarna som brukar kunna ge en annan bild av bågen på avstånd var omöjliga att komma ut till och en kaj/väg nedanför monumenten var avstängd. Bilden till höger visar hur det brukar se ut (tagen från Google Earth).

På väg till bilen passerade vi först Old Courthouse, mest känt för fallet Dred Scott i mitten av 1800-talet. Dred Scott var en slav som försökte stämma för sin frihet, men misslyckades.

Vi begav oss nu till dagens lunch, i form av Dewey's Pizza. Vägen dit passerades först genom områden som var rätt nedgångna (vi kan förstå varför folk drar sig mot förorterna i den här typen av amerikanska städer). Längre ut från centrum, utanför själva staden passerade vi dock bättre områden i form av t ex University City. Pizzorna i sig var väldigt bra (tyvärr finns det vissa pizzerior i den här regionen som använder en "ostprodukt" i stället för ost på pizzorna, så dock inte i det här fallet).
Mätta och dåsiga styrde vi sedan kosan mot nästa turistattraktion: Saint Louis Zoo. Vi var dock inte de enda personerna som hade tänkt sig att koppla av denna soliga eftermiddag på det stället; efter ett ärevarv runt den park där zoot låg hittade vi till slut en parkeringsplats på "ickeamerikanskt gångavstånd" (inga problem för oss). Inträde lyste med sin frånvaro, trevligt initiativ. Det märktes på solen att vi hade förflyttat oss ned till motsvarande Italiens sydspets, inte mycket skuggor mitt på dagen.

Dagen avslutades med grillning. Det går tydligen att få tag på Wisconsin Brats här också.