På förmiddagen begav vi oss sydväst om Madison, till gårdsmuseumet ”Little Norway”. Som namnet antyder bosatte sig några norrmän i mitten av 1800-talet nere i dalen som omger dagens museum. Senare har andra norskättlingar restaurerat upp boningshusen och samlat in norska redskap/hantverk från trakten. Bl a hade de flyttat hit en norsk "stavkirke", som dock inte använts som kyrka någon gång. De flesta redskap, möbler mm inne i husen var alltså ditflyttade och inte original, men de skulle mycket väl kunna ha funnits där en gång i tiden. Hit till Wisconsin var det mer norrmän som invandrade än svenskar. Vi har funderingar på att besöka Minnesota där arvet från utvandringen från Sverige sägs vara tydligare.
Därefter begav vi oss till Blue Mound State Park, som ligger runt södra Wisconsins högsta punkt, 1716 fot över havet (=
För att röra på oss tog vi över en timmas promenad på stigarna i parken. En del var lite bredare (som det brukar vara i parkerna), men det fanns också småstigar att följa. Intressant att se stenarna, som inte alls ser ut som hemma i Sverige. Där är stenarna oftare släta efter istiden. Här var de stenar vi såg väldigt ojämna och mer håliga. De flesta verkade bestå av kvarts. Just den här regionen av Wisconsin kallas "Driftless" för att den inte är påverkad av den senaste istiden.
Sedan belönade vi oss med att slå oss ner på en bänk i väntan på att grillkolen som vi tagit med oss skulle bli varma. Vi kände oss sedan lagom amerikanska som tog dagsutflykt till en park för att gilla. Det tog en tid innan kolen blev grillvarma, men det gick inte någon nöd på oss i solen. Ganska fin sensommardag med ~75°F (ca
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar