En heldag i bilen

Till frukost var också ett äldre par från Montreal, så det blev inte så snabbt avklarat som vi hoppats på. Är man på ett B&B kan man inte bara rusa genom frukosten, utan får vara trevlig med övriga gäster. Sedan sa vi hejdå till värdparet och kom slutligen iväg med bilen (nästan timman senare än vi själva planerat).

Som det sig bör tog det lite mer tid vid amerikanska tullen, än den kanadensiska. Några problem var det inte, men lite kö för att kolla att alla våra papper var i sin ordning.

Vi passerade under dagen flera delstater; New York, Pensylvania (kortare sträcka), Ohio (lååång sträcka), Indiana (också låång sträcka), Illonois tills vi slutligen kom hem till Wisconsin.
Med lite vägarbeten här och där tog det sin tid att ta sig alla de drygt 1100 km hem. Högsta tillåtna hastigheten på motorvägarna är 65 miles per hour (t ex i Wisconsin, Ohio) eller 70 mph (t ex i Michigan, Indiana), den senare motsvarar 112 km/h. Med farthållare är det relativt bekvämt att susa fram, skiftande mellan de 2-3 filerna. Lastbilarna hade ibland en maxhastighet 5-10 mph under bilarna, men det verkade inte vara något de brydde sig om.

Höjdpunkten av den uttröttande dagen uteblev dock. Vi hann inte fram innan stängningsdags till IKEA i Chicago. Vi hade tänkt passa på när vi ändå passerade, lite (billiga) mattor och värmeljus står på önskelistan. Inte blev det möjligt att testa på den svenska maten i IKEAs restaurang heller.

Strax efter midnatt kom vi så hem till ett (kyligt) Madison. Blev mest bara att bära in från bilen och sedan dyka i säng.