tisdag, mars 3

Sverige, de första tre dygnen

Klockan fem på söndagen anlände tåget till Nässjö, där Marias svåger hämtade upp oss. De följande tre dagarna tillbringades sedan hos syster Ys familj. Skönt att få "landa" på ett lugnt sätt.

Måndagsförmiddagen tillbringades inne i Nässjö med besök på skattemyndigheten för att skriva in oss i landet igen. Inga problem att göra det, det var bara handläggaren som fick läsa innantill för att kunna genomföra alla ändringar. Inget som görs så ofta på det här kontoret kanske. Olle skrev även in sig på arbetsförmedlingen efter att ha väntat i kön i ca två timmar (första måndagen i månaden är det även andra som har behov av AFs hjälp). Vi upptäckte också att människor inte ursäktar sig när de känner att de är i vägen för varandra här i landet, något att vänja sig av med.
Under en timme på måndagskvällen fick vi se sjuåriga systerdotter J genomföra en ridlektion. Hon är inte alls rädd att rida de lite större hästarna (än ponnies), både på gott och ont.

På tisdagen rastades gårdens egna tvååriga hästar en sväng, då det var Vs tur att rida på en av de egna shetlandsponnies. Y var snäll nog att ta den lite mer busiga/bångstyriga hästen, så att det blev lite enklare för oss hästnoviser. Över lag måste vi dock säga att deras sex hästar är snälla, inga problem att leda dem ut och in ut ur hagen.
På tisdagskvällen begav sig Y iväg på ridlektion, medan kvällsaktiviteten hemmavid också innebar ridning. De två fullvuxna nordsvenska hästarna sadlades, följt av att J o Maria satt upp för en stund i paddocken. Tur att hästarna är snälla och följde Marias (virriga/okunniga) signaler i för det mesta skritt. J däremot travade en del och är också bättre på att styra hästen. Efter en stund lämnade Maria över hästryggen till sin svåger, med mer dressyrträning till följd.

1 kommentar:

Anonym sa...

Man får ju ta seden dit man kommer. Token till syster tar ingen hänsyn till hästrädsla tror alla gillar/är lika kavata med hästar som hon